Idag har lillan & jag spenderat hela dagen inomhus, från morgon till kväll. Framför tvn, framför datorn och framför spisen. Regnet utomhus har tyvärr inte lockat till något annat, men inte klagar vi för det.

Mitt liv är så sjukt mycket ljusare sedan min älskade kom till världen. Jag hade aldrig kunnat föreställa mig att det skulle kännas så fantastiskt att bli mamma, det är som att framtiden plötsligt blev något jag ständigt längtar efter, något jag ser fram emot. Förut var jag rädd för den, rädd för mig själv och att jag inte skulle lyckas, lyckas leva upp till andras förväntningar eller rädd för att jag aldrig skulle komma på vad jag ville göra med mitt liv överhuvudtaget.

Nu vet jag, och jag hade aldrig kunnat välja bättre. Jag ska få se min lilla stjärna växa upp och få följa henne natt som dag i många många år framöver. Alltid skall jag finnas där för henne med öppna armar, precis som mina föräldrar funnits för mig.

Oj vad jag kom av mig nu, det jag egentligen skulle skriva från början var att all tid med henne, är bra tid. Ännu har jag inte upplevt en minsta tråkig sekund i hennes närhet- jag kan fortfarande ligga och titta på henne timme efter timme fastän hon sover.

Hon är så vacker, och jag är så stolt!