Natten har vart tuff, varken jag eller Minéa har sovit särskillt mycket. Magknipen har spökat lite igen tror jag & hon har uttrykt det väl med gråt & skrik. Jag tycker så synd om henne och det skär i hela hjärtat på mig när jag inte kan göra något.

Att hålla henne i famnen & stryka henne över håret hjälper alltid lite. Det gillar hon..

För tillfället ligger vi i soffan framför tvn, hon kvider lite uppepå mitt bröst och jag försöker samtidigt få i mig en smörgås -En sen frukost med andra ord. Det gäller att inte glömma bort sig själv även om det är väldigt lätt just nu.

Från det ena till det andra, jag tror jag fått ett beroende. Sen vi kom hem från förlossningen har jag druckit 4-5 kannor citronvatten varje dag? Galet gott & omöjligt att sluta med!

Kram på er.